Jokkmokks historia

Skogsarbetare, flottare, järnvägsrallare och vattenrallare - människor från hela landet har under de senaste 100 åren sökt sig till Jokkmokks kommun för att arbeta. Arbetstillfällena i industrialiseringens spår var många. Vattenkraftutbyggnaden inleddes 1910, Inlandsbanan byggdes mellan 1932 och 1936  samtidigt som skogsbrukets personalbehov var omfattande. In- och utflyttningsvågor avlöste varandra alltmedan människorna, inte bara från resten av Sverige utan även från världens alla hörn, formade Jokkmokk till den mångkulturella mötesplats den är i dag.

Under den mest intensiva byggperioden under 1960-talet var befolkningstalet  uppe i 12 000 invånare. Då behövde ännu skogsbruket en betydande personalstyrka, som sedan minskade i takt med skogsbrukets mekanisering. I dag behövs ett antal hundra anställda för drift- och underhåll av de tio kraftverken men under de senaste årtiondena har omfattande reinvesteringar i kraftverken på nytt inneburit ett ökat behov av arbetskraft.

Samiska näringar har alltid varit viktiga för Jokkmokks kommun. Rennäringen med binäringar räknas som den tredje största näringen i kommunen.

Kommunen har många starka varumärken att marknadföra. Ortsnamnet Jokkmokk med sina fyra k, Jokkmokks marknad, världsarvet Laponia med nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus, Ájtte, svenskt same- och fjällmuseum och sameslöjdstiftelsen Sami Duodji är bara några exempel på fantastiska besöksmål.

Kommunen har även ett aktivt näringsliv. De flesta företagen är små, med färre än fyra anställda, men det finns också ett antal större. Nyföretagandet ökar stadigt och kommunen ligger ofta långt fram i nyföretagsmätningar. 

Facebook