Socialtjänstlagen, SoL är den lag som reglerar kommunens skyldighet att arbeta med socialtjänsten. Den första paragrafen kallas för portalparagrafen. I den anges socialtjänsten övergripande mål och grundläggande värderingar. Portalparagrafen har kompletterats med bestämmelser om att barns bästa skall beaktas. Tillägget svarar mot artikel 3 i FN: s barnkonvention. Bestämmelsen syftar till att stärka barnets ställning inom socialtjänsten. Det innebär att vid åtgärder som rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på vad som är bäst just för det barnet.
Barnperspektivet
Barnsperspektivet står ibland i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Barn kan dock inte alltid ses isolerade från sina föräldrar och föräldrar inte isolerade från sina barn. Att de vuxna får bästa möjliga stöd genom socialtjänsten ligger också därför i barnets intresse. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde.
I 3 kap 5 § SoL står att när en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.
I 5 kap1 § SoL regleras kommunens skyldighet att tillgodose barns och ungdomars behov av omsorg, stöd och skydd.
Oro för barn och unga
Om du misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt är orolig för ett barn i din närhet kontaktar du socialtjänsten. Genom att uppmärksamma det du ser kan du bidra till att ett barn får en bättre tillvaro.
Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet, enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen, att göra en anmälan om man misstänker att ett barn far illa.
När du gör en anmälan bör du ha informerat föräldrarna till barnet först. Den fortsatta kontakten med familjen blir lättare om de först får veta från dig vad du är orolig för. Det är även bra att du är med vid första mötet med socialtjänsten för att berätta om din oro. Detta gäller inte om ni har misstanke om att barnet blir utsatt för våld eller att det finns misstanke om hedersproblematik, då hör du av dig till oss först och vi tar kontakt med föräldrarna. Det så att en bedömning kan ske om barnet eller ungdomen behöver skyddas.
Anmälan
Du kan anmäla via:
- Mottagningstelefon 073-823 47 33 som är öppen vardagar mellan kl. 08.30 - 12.00.
- Brev, Socialförvaltningen, Biståndsenheten, 962 85 JOKKMOKK.
- Mail, ifo@jokkmokk.se
- Fax, 0971-173 42
Om du som har anmälningsplikt gör en anmälan till vår mottagningstelefon öskar vi även att du kompletterar med en skriftlig anmälan. Det för att undvika att missförstånd uppstår.
OBS! Om du tror att barnet befinner sig i akut fara, ring 112. Om ett barn utsätts för misshandel och olika former av övergrepp ska socialtjänsten kontaktas direkt eller via polisen för bedömning om barnet behöver omedelbart skydd. Efter kontorstid kommer du även via 112 i kontakt med vår socialjour.
Rådfrågning
Du kan även höra av dig till oss om det är så att du önskar rådfråga. Till exempel om du önskar rådfråga om det finns skäl till en anmälan, då behöver du inte berätta vilket barn eller ungdom det gäller. Det kan även röra sig om att du önskar få råd om vad för stöd socialtjänsten kan erbjuda.
Du har rätt att göra en anmälan anonymt. Du som har anmälningsplikt har däremot inte rätt att vara anonym, utan måste berätta vem du är.
Självklart går det även bra att ungdomar och föräldrar själva hör av sig till oss om de önskar stöd.
Vad gör socialnämnden?
Utredning
Enligt 11 kap 1 § SoL skall nämnden utan dröjsmål inleda en utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämnden kännedom och som kan föranleda någon åtgärd. Vid en utredning om barn och unga ska utredningen bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Utredningen kan i vissa fall genomföras utan vårdnadshavare samtycke om en underåring behöver skydd. Förlängning av utredningstiden kan ske om det finns särskilda skäl t.ex. barnpsykiatrisk utredning eller polisutredning i fall gällande övergrepp.
Utifrån en utredning bedöms behovet av insatser. Insatser kan vara frivilliga enligt socialtjänsten eller tvångsinsatser enligt LVU, lagen om vård av unga. Alla insatser ska planeras och ske i nära samråd med dem/den det gäller.
Frivilliga insatser kan vara:
- Stödsamtal enskilt och/eller till familjen
- Kontaktperson/kontaktfamilj till barnets/unge eller till familjen
- Hemma-hos-insatser till familjen
- Familjehem
- Hem för vård eller boende
Tvångsinsatser ges när den enskilde inte inser ett vårdbehov och kan vara:
- Placering i familjehem
- Placering på hem för vård eller boende
Publicerad: 2014-08-19 14:56. Ändrad:
2022-02-09 10:59.