Hälsoskydd

Miljökontoret har till uppgift att förebygga eventuella olägenheter för människors hälsa. Målet är att ingen ska behöva utsättas för hälsomässiga risker i bostäder eller på offentliga platser.

Miljökontoret bedriver tillsyn inom hälsoskydd och som omfattar bland annat rådgivning till allmänhet och verksamheter, inspektioner för kontroll av inomhusmiljö och handläggning av anmälningar, tillstånd och klagomål.

Mätning av luftkvaliteten i Jokkmokks samhälle 

Miljökontoret har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet utfört mätningar av luftkvaliten i i Jokkmokks samhälle under vinterhalvåret 2007/2008. Resultatet från luftmätningen har sammanställts i en rapport. Mätningar har gjorts på NO2 (kvävedioxid), PM10 (partiklar) samt VOC (flyktiga organiska ämnen, bl.a. bensen). Mätningarna utfördes för att kontrollera om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft uppfylls i Jokkmokk. Kravet att utföra mätningar regleras i förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Läs mer i rapporten.

PCB-inventering

Äger du byggnad som uppförts eller renoverats under perioden 1956-1973 måste du inventera och mäta halterna av PCB i fogmassor och golvmassor. Reglerna gäller inte en- eller tvåbostadshus som ägs av fysiska personer. 

Bostad

Fukt, otillräcklig ventilation och bullerstörningar är exempel på hälsorisker i bostäder. Om problem uppstår prata i första hand med den som stör, i andra hand med fastighetsägaren. Hjälper det inte kan du vända dig till Miljökontoret.

Både fastighetsägaren och verksamhetsutövaren kan tvingas vidta åtgärder om det finns risk för att olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Fastighetsägaren/verksamhetsutövaren kan också föreläggas att utföra och bekosta bullermätningar och utredningar om tillsynsmyndigheten finner det nödvändigt. Enligt miljöbalken ställs även krav på försiktighetsmått för att förebygga olägenheter.

Buller

I miljöbalken anges att en bostad skall ge betryggande skydd mot buller. Vid nyetablering av industrier, restauranger och liknande ska verksamheten följa de riktvärden som gäller för buller.

Fukt och mögel

Fukt ger ökad tillväxt av mikroorganismer (tex mögel, bakterier och kvalster) i byggnader. Vanliga symptom i fuktiga hus är irritation i hud, luftvägar och ögon. Var försiktig om du lider av allergiska besvär, har allergi i släkten eller har känsliga luftvägar och slemhinnor. Minska risken för fuktskador genom att se till att ventilationen fungerar, håll ventilerna öppna och rengör dem ofta.

Temperatur

En tillfredsställande värme är viktigt för det allmänna välbefinnandet. En lägsta temperatur på 18 °C har man rätt att kräva som hyresgäst. Många fastighetsägare har i avtal med hyresgästföreningen åtagit sig att hålla en temperatur på 20 °C. Kalla golv kan också vara ett problem, den bör inte vara lägre än 15 °C. Särskilt höga krav ställs på utrymmen där rörelsehindrade och äldre vistas och i lokaler för omvårdnad av barn, där temperaturen inte får understiga 20 °C.

Ventilation

Bristande ventilation kan orsaka ökad radonhalt, dålig lukt och allergi. Smuts sätter sig i ventiler och ventilationskanaler, särskilt i kök och badrum. För att förbättra ventilationen kan tilluftsventilerna öppnas helt och rengör dem regelbundet. Sotaren kan hjälpa till med mer avancerad rengöring. Vädra snabbt och effektivt, det räcker att hålla ett fönster öppet 1-5 minuter. Längre tid bidrar till att inomhusluften kyls ned.

Lokaler

Det ställs olika krav på olika typer av lokaler. Om man skall starta en verksamhet bör man alltid kontrollera med Miljökontoret i förväg vilka krav som gäller. Det kan krävas ett tillstånd av lokalen innan den tas i bruk. 

Avfall

Samhällsbyggarnämnden har det lokala tillsynsansvaret för att avfall hanteras så att det inte uppkommer olägenheter. Varje kommun är skyldig att ta hand om hushållsavfallet som uppkommer. Hushållens farliga avfall kan lämnas på återvinningsstationerna.

Alla hushåll är skyldiga att sortera ut avfall med producentansvar för avlämning på en återvinningsstation eller återvinningscentral. Producentansvaret gäller för returpapper, förpackningar av papper, metall, glas, hårdplast och däck. Gatukontoret har ansvaret för renhållningen i kommunen.

Tips för att kompostera

Färskt matavfall t ex kött- och fiskrester innehåller normalt mycket kväve medan papper, sågspån, flis innehåller mycket kol. För att det ska bli en bra balans ska matavfall blandas med torrt spån, tidningspapper eller flis.

Vad kan då läggas i komposten? Tänk så här: Det som kan bli till jord och som hör hemma i ett trädgårdsland kan läggas i komposten. Det innebär att i princip allt från växt- och djurriket kan komposteras.

Töm inte dammsugarpåsen eller sopskyffeln i komposten. Halten av tungmetaller kommer då att öka.

För mer information kontakta Miljökontoret.

Riktlinjer vid nedgrävning av häst

För att undvika spridning av smittsamma sjukdomar måste döda djur tas om hand på ett säkert sätt. Döda djur ska normalt sändas till en godkänd eller registrerad anläggning eller mottagare, men hästar kan grävas ner på en lämplig plats om man följer kommunens anvisningar.

Nedgrävningen ska ske där riskerna för miljön minimeras och inte medför risker för vatten, mark, växter och djur eller leda till lukt. Det är således inte bara smittskyddet som ska beaktas, utan även miljöaspekterna.

Innan ni gräver ner hästen ska ni skicka in uppgifter till miljökontoret. Inkom med information om hästägarens namn och kontaktuppgifter, fastigheten som hästen ska grävas ner på samt ett kartutsnitt där den planerade platsen för nedgrävningen är markerad. Informationen skickas via e-post till registraturen@jokkmokk.se eller via post till:

Jokkmokks kommun

Miljökontoret
962 85 Jokkmokk

För att få gräva ned en död häst ska nedanstående kriterier vara uppfyllda:

  • Dödsorsak ska vara utredd så att hästen inte haft någon smittsam sjukdom som gör nedgrävningen olämplig.
  • Platsen för nedgrävning ska ligga utanför vattenskyddsområde.
  • Avstånd från nedgrävningsplats till närmaste bostad eller vattentäkt/dricksvattenbrunn, sjö, bäck eller annat vattendrag ska vara minst 200 meter. Om nedgrävningsplatsen är uppströms enskild dricksvattenbrunn ska ytterligare skyddsavstånd hållas. Beakta marklutning och riktning för grundvattenströmning.
  • Avståndet mellan gropens botten och högsta grundvattenyta eller fast berg ska vara minst 1 meter. Jorden ska vara väldränerad.
  • Hästen får inte grävas ned i gödselstack.
  • Nedgrävning bör endast ske på jordbruksfastighet och innan förruttnelsen har börjat. Sommartid ska nedgrävning ske så snart som möjligt efter det att djuret dött. Vid låga temperaturer kan en viss begränsad fördröjning accepteras om djurkroppen förvaras på lämplig plats och står under daglig tillsyn.
  • Kroppen ska täckas med minst 1,5 meter packad jord för att rovdjur inte ska kunna komma åt kroppen. I de fall där djupet till högsta grundvattenyta eller fast berg förhindrar en tillräcklig grop behöver en förhöjning eller kulle bildas över graven, för att uppnå dessa 1,5 meter.
  • Marken bör vara plan och sluttningar undvikas.
  • Om hästen ska grävas ned på annans mark behövs markägarens godkännande.

Publicerad: 2014-11-13 15:49. Ändrad: 2019-10-04 11:01. Ansvarig: Hanna Stjerna

Kontakt

Patrik Sundberg
Avdelningschef
0971-173 31

Hanna Stjerna
Miljöinspektör
0971-171 85

Nicole Nyberg
Miljöinspektör
0971-171 69

Blanketter

Dokumenten finns på flera språk. Svenska (sv), Lulesamiska (lu/sa) och Nordsamiska (no/sa).

Befrielse från avfallshämtning
sv lu/sa no/sa

Behovsanpassad avfallshämtning/kompostering
sv lu/sa no/sa

Cistern
sv lu/sa no/sa

Enskilt avlopp
sv lu/sa no/sa

Hygienlokal, fritidsanläggning
sv  lu/sa no/sa

Miljöfarlig verksamhet
sv lu/sa no/sa

Livsmedelsanläggning
sv  lu/sa no/sa

Dricksvattenanläggning
sv

Upphörande av verksamhet
sv lu/sa no/sa

Värmepump
sv lu/sa no/sa

Latrinkompostering
sv

Förlängt hämtningsintervall av slam

sv

Djurhållning inom tätbebyggt område
sv