Du som invånare har möjligheter till insyn i och deltagande i den kommunala demokratin.
Ett medborgarförslag kan bara väckas av en eller flera personer som undertecknar medborgarförslaget. Föreningar eller andra sammanslutningar får inte väcka medborgarförslag enligt kommunallagen
Förslaget kan gälla i princip vad som helst men rör det frågor av icke-kommunal verksamhet eller myndighetsutövning mot enskild så torde svaret bara kunna bli avslag. Exempel på frågor som rör icke-kommunal verksamhet är utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Myndighetsutövning är exempelvis beviljande av bygglov. Medborgarförslaget får heller inte ha odemokratisk eller rasistisk innebörd.
För Jokkmokks kommun gäller följande för medborgarförslag:
1. Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige genom medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges.
2. Ett medborgarförslag kan bara behandlas av fullmäktige eller berörd nämnd om det ligger inom fullmäktiges eller nämndens befogenhetsområde.
3. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma medborgarförslag.
4. Medborgarförslag väcks genom att det lämnas in till kommunens registratur senast tre vardagar före fullmäktiges sammanträde.
5. Medborgarförslag bör, om möjligt, beredas så att fullmäktige eller berörd nämnd kan fatta beslut vid det sammanträde som följer närmast efter det sammanträde då förslaget först behandlades. Beslut ska ha fattats inom ett år efter det att förslaget väckts.
6. Den som har väckt ett medborgarförslag har rätt att läsa upp förslaget vid de tillfällen då ärendet behandlas av fullmäktige.
7. Kommunstyrelsen eller av fullmäktige utsedd nämnd ska två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen skall göras på fullmäktiges ordinarie sammanträde i juni och vid fullmäktiges sista ordinarie sammanträde varje år.
8. För att se vem som bereder medborgarförslaget så hänvisas till delegationsbesluten i det kommunstyrelseprotokoll som följer efter det fullmäktige där medborgarförslaget första gången behandlades.
Medborgarförslaget skickas till:
Jokkmokks kommun
Registraturen
962 85 Jokkmokk
Kommunfullmäktige inbjuder allmänheten att ställa frågor gällande den kommunala verksamheten på kommunfullmäktiges sammanträden.
Följande gäller för allmänhetens frågestund:
Kommuninvånare har rätt att ställa frågor som rör den kommunala verksamheten till fullmäktige. Sammanträdet inleds då med allmänhetens frågestund. Om antalet frågor motiverar det får frågestunden pågå som längst i 30 minuter.
En fråga från allmänheten ska vara skriftlig, inskickade via post eller e-post och undertecknad av en eller flera personer. Frågor som rör myndighetsutövning mot enskild får ej ställas, som exempelvis bygglov eller försörjningsstöd. En fråga får inte vara rasistiskt eller kränkande. Frågan bör kunna besvaras utan större utredning. Frågan ska lämnas in till kommunens kansli senast tre arbetsdagar före det aktuella sammanträdet för att kunna tas upp på det.
Frågeställaren ska personligen infinna sig vid sammanträdet och själv ställa frågan. Ordförande avgör efter samråd med vice ordförandena om en fråga får ställas. Om frågor inte hinner behandlas eller om svar inte kan lämnas vid sammanträdet ska frågeställaren få ett skriftligt svar annars besvaras frågan muntligt. En eventuell följdfråga/replik får ställas av frågeställaren.
Frågor får ställas till kommunfullmäktiges ordförande, gruppledare i kommunfullmäktige, kommunalrådet, ordförande i kommunal nämnd eller ordförande i styrelsen för ett sådant företag som avses i 10 kap. 2-6 §§ kommunallagen. Vid deras frånvaro beslutar fullmäktiges ordförande vem som besvarar frågan. Om det inte av frågan framgår till vem den riktas så avgör fullmäktiges ordförande vem som besvarar frågan. Debatt mellan fullmäktiges ledamöter får ej förekomma under frågestunden.
Det ska framgå av kallelsen till fullmäktigesammanträdet vilken tid allmänhetens frågestund behandlas. Kallelsen finns på www.jokkmokk.se ungefär en vecka innan sammanträdet.
Lagen heter egentligen Skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och är ett skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Den gäller inom all privat och offentlig verksamhet. Huvudsyftet med lagen är att det ska bli säkrare, tryggare och enklare att rapportera om missförhållanden.
Intern respektive extern rapporteringskanal
Interna rapporteringskanaler är de som kommuner och regioner själva upprättar och de omfattar missförhållanden i den egna verksamheten. Dessa kan vara helt eller delvis i egen regi med egen anställd personal eller upphandlas helt eller delvis och då utförs tjänsten av en extern leverantör.
En extern rapporteringskanal är en kanal som är upprättad hos en myndighet för hantering av rapportering om överträdelser som ligger inom myndighetens ansvarsområde och som kan omfatta missförhållanden hos vilken offentlig eller privat verksamhetsutövare som helst. En extern rapporteringskanal kan till exempel användas om den rapporterande personen inte tror att rapportering till en intern rapporteringskanal hos den berörda verksamhetsutövaren skulle innebära en objektiv och saklig hantering. För rapportering till extern rapporteringskanal hänvisas till Regeringskansliets hemsida där behöriga myndigheter presenteras.
Intern rapporteringskanal
Jokkmokks kommun har en visselblåsarfunktion dit du kan rapportera misstankar om oegentligheter som rör personer i ledande ställning i Jokkmokks kommun. Du har rätt att muntligt eller skriftligt lämna din rapport:
Vill du lämna din rapport muntligt ringer du kommunens växel som kopplar dig vidare: Telefon 0971- 170 00 (vx)
Vill du skicka in din rapport så adresserar du den till:
Visselblåsarfunktionen
Jokkmokks kommun
962 85 Jokkmokk
Vill du skicka in din rapport via e-post är adressen: visselblas@jokkmokk.se
Jokkmokk kommuns visselblåsarfunktion
Hur Jokkmokks kommun hanterar inkomna rapporteringar
Relaterade länkar
Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Kommunala beslut kan överklagas genom förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning.
Laglighetsprövning (kommunalbesvär)
Reglerna för laglighetsprövning finns i 13 kap. kommunallag (2017:725). Laglighetsprövning innebär, som namnet antyder, att beslutets laglighet prövas. Prövningen görs av Förvaltningsrätten i Luleå. Alla som är medlemmar i kommunen kan överklaga de beslut som överklagas genom laglighetsprövning. Vill man överklaga ett beslut, ska det ske skriftligt. Den klagande måste tydligt ange vilket beslut som överklagan gäller samt skälet till varför den klagande anser att det är felaktigt. Överklagan ska skickas till förvaltningsrätten. Den ska ha kommit till förvaltningsrätten inom tre veckor från att beslutsprotokollet är justerat och publicerat på kommunens officiella anslagstavla.
Förvaltningsrätten kan upphäva ett beslut om:
- Beslutet inte har tillkommit i laga ordning
- Beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen
- Det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller om
- Beslutet strider mot lag eller annan författning
Även om förvaltningsrätten upphäver ett överklagat beslut kan förvaltningsrätten inte sätta ett annat beslut i dess ställe.
Adress till förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten i Luleå
Box 849
971 26 Luleå
Förvaltningsbesvär
Reglerna om förvaltningsbesvär finns i förvaltningslagen. Den överprövande instansen, är vanligtvis länsstyrelsen eller förvaltningsrätten. Kammarrätten är överprövande instans gällande offentlighet- och sekretessmål. De överprövande instanserna prövar både beslutets laglighet och lämplighet. Lämpligheten prövas inom de ramar som den tillämpade lagen ger. Den överprövande instansen kan både upphäva beslutet och komma fram till ett annat beslut. Endast den som beslutet angår och som beslutet kan anses ha gått emot, kan överklaga ett beslut genom förvaltningsbesvär. Kommunen är skyldig att tillsammans med själva beslutet också skicka upplysningar om hur beslutet överklagas till den som beslutet angår och som beslutet kan anses ha gått emot. Överklagandet ska vara skriftligt och ställas till (adresseras) den överprövande instansen men lämnas eller skickas till den myndighet inom kommunen som har fattat beslutet. Den klagande måste tydligt ange vilket beslut som överklagan gäller samt skälet till varför den klagande anser att det är felaktigt.
Överklagandet ska ha kommit till kommunen inom tre veckor från det att den som vill klaga fick del av det. Om det har kommit in i rätt tid, skickar kommunen det till den överprövande instansen. Bedömer kommunen att överklagandet har kommit in för sent, beslutar kommunen att avvisa det. Detta avvisningsbeslut kan överklagas på samma sätt som själva grundbeslutet.