Vid Norrbottens kommuners stora länskonferens om gemensamma utmaningar och möjligheter - ”Växa eller krympa” presenterades Jokkmokks satsningar på innovationen och mötesplatsen Östra Hörnet. Fritidspedagogen Lisa Åkerlund och projektledaren Emelie Svanström applåderades och representanter från Norrbottens olika kommuner lovordade satsningen.
Namn: Emelie Svanström (till vänster i bild)
Aktuell som: Projektledare, Östra Hörnet, Jokkmokk
Utbildning: Kulturentreprenörsskap, Umeå Universitet.
1. Du och Lisa Åkerlund presenterade ert jobb med ungdomsinitiativet Östra Hörnet för länets politiker och tjänstemän, hur kändes det?
Det var både spännande och jätteroligt. Innan var vi supernervösa, men när vi väl var där tänkte vi att nu jäklar ska de få se och höra om allt bra vi gör i Jokkmokk!
2. I det späckade tvådagarsprogrammet fanns flera experter inom olika områden - professorer och forskare plus rikskända författaren Po Tidholm som gjort den aktuella Tv-serien ”Resten av Sverige”. Hur passade ni in i det gänget?
Först kom första känslan att ”vi har väl inget att tillföra”, men efteråt förstår vi att det uppskattades med en konkret regional insats som fallit väl ut. Ett gott exempel. Vi vet att unga är viktiga i alla kommuner och det finns ett fokus på oss, men att politiker och tjänstemän inte alltid vet hur man går från ord till handling, och det kunde vi ge ett verkligt exempel på.
3. Ni fick både mycket applåder, frågor och beröm? Vad tog de till sig?
Vi bekräftade behovet av en inkluderande, jämställd och drogfri mötesplats där ungdomarna är medskapare och får utöva sitt viktiga inflytande i samhällets utformning. Det funkar inte att vuxna ska arrangera åt de unga. Det gör de bäst själva!
Publiken fick också höra om initiativets förlängda resultat. Där man passerat tanken ”sysselsättning” av unga.
Östra Hörnet har med hjälp av ungdomarna själva utvecklats till ett viktigt verktyg för integration av Jokkmokks ensamkommande ungdomar, ökat jämställdheten mellan unga tjejer och killar, minskat fylla och bus på stan under utsatta tidsperioder och ökat kunskapen och toleransen inför HBTQ-frågor.
Det var jättekul att Gällivares kommunchef berömde vårt arbete och tyckte det gav framtidshopp och skulle gärna även se något liknande i sin kommun.
4. Men, vad är då egentligen Östra Hörnet?
En multi-mötesplats som baseras på ett ungdomscafé och tillgång till sporthall och badhus för spontanidrott på eftermiddagarna plus mängder av olika aktiviteter (cirka 75 st hittills under 2016) baserade på ungdomarnas förslag och intressen. Det kan vara händelser på olika lov, men också specialworkshops inom dans, serieteckning, träningskonvent mm. Nyligen arrangerade vi populära Zombie-Run där cirka 300 livrädda barn och ungdomar vågade sig runt bland utklädda Zombies skogen vid Talvatis-sjön mitt i Jokkmokk under en mörk höstkväll, skrattar Emelie.
5. Varför tycker ni Östra Hörnet är så viktigt?
Vi ser att många, upp till 200 ungdomar en fredagskväll kommer och engagerar sig och umgås. Det är absolut en bekräftelse på att vi gjort något rätt. Vi som jobbar i verksamheten tycker att både infödda, inflyttade och ensamkommande barn och ungdomar är en av de viktigaste bitarna för Jokkmokks framtid. Det är angeläget att man har en positiv bild av sin ungdom i Jokkmokk för att man ska vilja stanna kvar eller komma tillbaka efter man vidareutbildat sig.
6. Vad är hemligheten bakom Östra Hörnets popularitet?
Jag tror att det till stor del beror på att vi involverat ungdomarna i uppbyggnad av konceptet, från detaljnivån till verksamhetsinnehåll. De har varit med och valt lokal och genom workshops har deras åsikter format verksamheten tillsammans med de vuxna representanterna i styrgruppen. Det är tråden för fortsatt utveckling - att ständigt förändras och utveckla aktiviteter och innehåll baserat ungdomarnas involvering. Att de både får och kan påverka. Att de känner sig inkluderade och viktiga.
7. Hittills har det varit mer killar som tagit del av mötesplatsen. Vad har ni för planer för att locka fler tjejer?
Vi har påbörjat utbildning av personalen inom jämställdhet och hur man kan stärka tjejernas möjligheter att ta plats. Det är generellt en majoritet av killar på ungdomsgårdar och de tar ofta stor plats naturligt. Det kan även handla om att göra platsen tryggare för tjejer och att de vuxna i verksamheten markerar mot dominanta killar.
8. Hur verkar ni för att öka kunskapen kring unga HBTQ - homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner?
Vi ville bli HBTQ+ certifierade, men det var för dyrt. Vi har en personal som är transperson och har hållit i interna utbildningsdagar som gör oss uppmärksammade på hur man beter sig och talar för att inkludera alla. Vi har blivit mer medvetna om hur vi kan påverka kulturen.
9. Under projekttiden har många ensamkommande pojkar kommit som flyktingar till Jokkmokk, har de hittat till er?
Vi tog emot dem på precis samma sätt som om alla andra ungdomar i Jokkmokk. Inledningsvis skapade språkförbistringar och låg kunskap om kulturella skillnader missförstånd kring de svenska oskrivna och outtalade reglerna. Men det har vi passerat nu och de kommer mer och mer in i samhället. Vi bestämde oss också tidigt för att lära alla deras namn för att de skulle bli sedda som individer och inte som en grupp. Många av de ensamkommande ungdomarna är här varje dag och gillar att sporta.
10. Har ni sett eller inspirerats av någon likande verksamhet när ni formade projektansökan?
Vi har inte sett någon som just jobbat med de här tre delarna – café, spontanidrott i kombination med så många olika aktiviteter. Allt är i grunden anpassat efter Jokkmokksungdomarnas efterfrågan och kommunens resurser i form av tillgängliga lokaler, tider i sporthall och badhus. Flera olika aktörer har möjliggjort en unik verksamhet.
11. Vem arbetar på Östra Hörnet?
Kommunen har anställt två fritidsledare plus att det tillkommer extra personal från Föreningsalliansens Resurspool, där personer som har svårt att komma ut på den kommersiella arbetsmarknaden arbetar. Även Föreningsalliansens medlemmar är involverade i driften av olika verksamheter.
12. Ni har lyckats engagera en stor del av ungdomarna i Jokkmokk, vad blir nästa steg?
Försöka hitta en lösning för att permanenta verksamheten som nu drivs om ett projekt. Initiativet har utöver den utpekade målgruppen även attraherat yngre barn, ända ned i 6-års åldern. Den målgrupp som konceptet inte nått fram till är de unga vuxna, mellan 19-24, så där har vi ett viktigt jobb att göra.
13. Du var själv med och lyssnade till experterna på ”Växa eller krympa”-konferensen. Vad tar du med dig därifrån?
Jag fastnade för forskaren Lotta Svensson som pratade om vuxnas, politikers och samhällets omedvetna attityder till ungdomar, jag känner igen mig. I det hur man blir betraktad om man stannar i sin hembygd. Och att man inte alltid känner sig inkluderad i samhällets utveckling.
Det signaleras tyvärr alltför ofta att man ska ge sig av till andra platser där gräset är grönare. Jag tycker det är viktigt att ungdomarna själva får se sina möjligheter och avgöra var de vill leva, bo och förverkliga sig själva.
14. Och då måste vi ju fråga vad som fick dig att komma tillbaka till Jokkmokk?
Jag var färdigpluggad och tyckte det var tryggt att komma tillbaka till min hemmiljö och familj. Jag har nu också fått ett intressant jobb där min kompetens och utbildning kommer till rätta. Det är viktigt.
Projektägare: Föreningsalliansen gjorde projektansökan till MSUF, myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor baserat på undersökning bland Jokkmokks ungdomar. Föreningsalliansen i Jokkmokk, FAJ är en ideell förening där ett flertal Jokkmokksföreningar gått samman om en gemensam administration. Föreningsalliansen
Fakta: Jokkmokks kommun erhöll pris som Årets kommunala utvecklingsinsats på Norrbottens idrottsgala 2015 för sitt främjande av ungdomars spontanidrott genom innovationen och mötesplatsen Östra Hörnet.
Publicerad: 2016-10-17 18:06. Ändrad:
2016-10-17 18:08.