NYHETER

Det är på Samernas utbildningscentrum duodjitraditionerna lever vidare. På slöjdlinjen, en tvåårig utbildning i samiskt hantverk, får ett trettiotal elever i varje årskurs lära sig grunderna i att skapa i skinn och textil eller trä och horn . Somliga gör det för det personliga intresset, andra gör det för att det är vad de vill ägna sig åt i framtiden. Nu är det dags för oahppijvuosádis – lulesamiska för elevutställning – och slutredovisning av elevernas projektarbeten.

Det var känslosamt att få Asa Kitok-stipendiet, framför allt för att det gick till rotslöjden, som Asa Kitok räddade för eftervärlden. Och nu är det snart utställning. Det är lite för stort att ta in, säger Fia Kaddik, som är 2017 års stipendiat och lägger den sista handen vid sin rotslöjdsutställning Sjáragärgge.

Självbiografier, renmärkesbok, logi för knallar och loppisbord - många idéer, som förädlats i produktutveckling och affärsplaner och tagits till färdig produkt - visades upp på Elevmässan Naturhjälpen. De engagerade gymnasieeleverna har haft hjälp av Ung Företagsamhet och näringslivsbolaget Strukturum i sitt arbete med sina UF-företag.

Berättandet stod i centrum på den samiska litteraturfestivalen Bágo in Books som arrangerades i november. Under några dagar erbjöds besökarna en mångfald av språk, engagerade panelsamtal, konserter, uppläsningar och andra aktiviteter. – Det känns faktiskt som att det bubblar, säger Henrik Blind, som utställningsdebuterade med bilder från sitt Instagramkonto under festivalen.

Renskötaren, konstnären och skådespelaren Maj Doris Rimpi har haft ett innehållsrikt liv och hon fortsätter att överraska. I samband med premiären av den kritikerrosade filmen Sameblod, där hon spelar den Elle Marja den äldre, i Umeå i mars 2017 visade Lilla Galleriet Maj Doris Rimpis konstutställning Nanos Bájnno/Färgkraft. I Umeå fick hon också ta emot Såhkie, Umeå sameförenings hederspris för sina betydelsefulla insatser för den samiska kulturen. Och nu är det snart premiär för dokumentärfilmen Maj Doris. Men trots succéer på bioduken är det omsorgen om renarna hemma i Parenjárgga som betyder mest.

Katarina Pirak Sikku, konstnär från Jokkmokk, är en av 28 konstnärer som finns representerade på Moderna museet i utställningen ”Manipulera världen. Aktivera Öyvind Fahlström”. Med konstverket ”Gallók/Kallak 2013” ville hon skapa ett vittnesmål från aktionen under ett gruvbolags provsprängningar i Kallak.

Vintermörkret skingrar av ljusen i december, då adventsstjärnorna och julgranarna tänds, och då aromerna från julkryddor och varm glögg värmer extra. Jokkmokks julmarknad, som går av stapeln den 8-10 december, är den väldoftande, välsmakande och upplevelserika smällkaramellen som inleder adventstiden. – Det är lite softare julshopping. Mysigt, vintrigt och mycket julstämning, säger Lotta Willborg Stoor, ena halvan av duon bakom Stoorstålka och en av handlarna som ser fram emot att bjuda in till julmarknad.

Jokkmokk växer. Barnen blir fler, den samiska förskolan Giella bygger nytt och Statens konstråd deltar för att skapa ett unikt konstnärligt arbete i de nya lokalerna. Den välrenommerade samiske arkitekten Joar Nango och ljudkonstnären Anders Rimpi med rötter i Oalloluokta/Ålloluokta, Jokkmokk kommer i en konstnärlig process tillsammans med barnen forma en del av Giella. - Det är lite annorlunda mot det vi normalt gör vilket gör det extra intressant på många vis, säger Åsa Bergdahl, konstkonsulent vid Statens konstråd.

Några veckor i maj hade de tolv eleverna från Samiska grenen inom Samhällsprogrammet i Jokkmokk slöjdutställning på Sámi Duodji. Gymnasieeleverna visade prov på en imponerande hantverksskicklighet. Det lovar gott inför framtiden.

Färggranna, tunnslitna, trasiga… Vantar har ända sedan tonåren fascinerat etnologen Erika Nordvall Falck i Jokkmokk. Särskilt vantar från norr.

Årets Aasa Kitok-stipendiat har ännu inte riktigt hämtat sig efter utnämningen i samband med Jokkmokks marknad. –Det är så vansinnigt stort – det största vi har inom den samiska världen. Det är som ett OS-guld i duodji, utbrister Fia Kaddik lyckligt.

Först en unik samling föremål från två privata samlare. Sedan en donation på 500 000 kronor. Detta betydde att Ájtte, Svenskt Fjäll och Samemuseum i Jokkmokk, 2017 kunde skapa en unik, permanent utställning.