Vår historia

Skogsarbetare, flottare, järnvägsrallare och vattenrallare - människor från hela landet har det senaste århundratet sökt sig till Jokkmokks kommun. Arbetstillfällena i industrialiseringens spår var många. De bofasta samerna, som livnärt sig på renskötsel, jakt och fiske, samt nybyggarna, som levde på jord- och skogsbruk, erbjöds löneanställning åt något av de stora bolag som sedan under resten av seklet kom att dominera arbetsmarknaden. Vattenkraftutbyggnaden inleddes 1910, Inlandsbanan byggdes åren 1932 till 1936 och skogsbrukets personalbehov var omfattande, ända tills mekaniseringens intåg. In- och utflyttningsvågor avlöste varandra alltmedan människorna, inte bara från resten av Sverige utan även från världens alla hörn, formade Jokkmokk till den mångkulturella mötesplats den är i dag.

För drygt etthundra år sedan vallfärdade tusentals vattenrallare till Porjus. Det gigantiska arbetet med att utvinna elektricitet ur Luleälvens forsar började, gruvan i Malmfälten behövde energi, liksom järnvägen som skulle frakta malmen mot kusten. Kraftverket i Porjus invigdes 1915 men det skulle dröja trettiosju år innan nästa kraftverk, Harsprånget, stod klart 1952. En tre decenniers intensiv anläggningsperiod i Stora och Lilla Lule älv följde. Hela samhällen med tusentals invånare anlades där kraftverken skulle uppföras, enbart i Messaure bodde nära 3 000 invånare för att sedan helt försvinna när bygget var färdigt. Under den mest intensiva byggperioden under 1960-talet var befolkningstalet i kommunen uppe i 12 000 invånare. Då behövde ännu skogsbruket en betydande personalstyrka, som sedan i rask takt minskade i takt med skogsbrukets mekanisering.

I dag behövs några hundra anställda för drift- och underhåll av de tio kraftverken.  Under de senaste årtiondena har omfattande reinvesteringar i kraftverken inneburit
ett ökat behov av arbetskraft, av dem ett stort antal entreprenörer som pendlat in till kommunen.

Samiska näringar har alltid varit viktiga för Jokkmokks kommun. Rennäringen med binäringar räknas idag som den tredje största näringen i kommunen. Den samiska kulturen finns presenterad på Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum.

Besöksnäringenär på frammarsch och medlemmarna i föreningen Destination Jokkmokk har bildat ett bolag; Destination Jokkmokk AB. Kommunen har många starka varumärken att marknadföra, t ex namnet Jokkmokk med de fyra k;na, Jokkmokks Marknad, världsarvet Laponia med nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus. Museet Ájtte är en stor attraktion för besökare. Sami Duodji - Sameslöjdstiftelsen - är också ett fantastiskt besöksmål.

Kommunen har ett aktivt näringsliv. De flesta företagen är små med färre än fyra anställda men det finns ett antal större. Nyföretagandet ökar och kommunen ligger ofta långt fram i nyföretagsmätningar. 

Facebook