Samiskt hantverk från grunden - här lär sig eleverna duodji

Det är på Samernas utbildningscentrum duodjitraditionerna lever vidare. På slöjdlinjen, en tvåårig utbildning i samiskt hantverk, får ett trettiotal elever i varje årskurs lära sig grunderna i att skapa i skinn och textil eller trä och horn . Somliga gör det för det personliga intresset, andra gör det för att det är vad de vill ägna sig åt i framtiden. Nu är det dags för oahppijvuosádis – lulesamiska för elevutställning – och slutredovisning av elevernas projektarbeten.

Taggar: #Kommun, #Turism, #Kultur, #Utbildning, #Design & hantverk, #Samiskt, #Jokkmokks marknad

Tankarna skulle kunna gå till tv-serien Project Runway och de hoppfulla designers som tävlar om en plats på New York Fashion Week. Symaskiner och broderier, bandvävning och skinn är i pågående. Huvuden som böjer sig över skrivbord, händer upptagna med sitt arbete och koncentrerad tystnad. Men vi befinner oss på Samij Åhpadusguovdásj, Samernas Utbildningscentrum, och det är andraårsstudenterna vid Slöjdlinjen med inriktning skinn/textil som förbereder sig inför elevutställningen på Jokkmokks vintermarknad.

Elevutställningen är en uppskattad och välbesökt tradition, säger Nils-Johan Labba som är en av lärarna på slöjdlinjen, med inriktning trä/horn. Men examinationen har egentligen redan varit. Alla elever klarade sig. Utställningen är, helt enkelt, en kursredovisning och grädden på moset. Eleverna har ambitiösa och bra projektarbeten. Till redovisningen hör också att berätta om föremålets historia och kunskaperna kring det, och göra en arbetsbeskrivning, säger Nils-Johan Labba och fortsätter:

– För oss är det viktigast att eleverna klarar kursen, och det innebär att vi redan är i mål, de examinerades i början av den här veckan.

 

Lärare Nils-Johan Labba

Nils-Johan Labba är lärare på slöjdlinjen, horn och trä. Foto: Maria Broberg.

 

Slöjdlinjen har funnits ett antal år nu, och brukar fylla utbildningsplatserna. Just nu finns det ett stort intresse att lära sig duodji. På linjen får eleverna lära sig om grunderna i hantverket och de olika slöjdtraditionerna – skinn- och textilinriktningen är till exempel uppdelad i syd- och lulesamisk tradition och nordsamisk dito. Bland andraårseleverna det här året är endast två verksamma inom trä/horn, berättar Nils-Johan Labba, som själv gått linjen en gång i tiden och beskriver det som en kul utmaning att återvända.

– För att hantverkstraditionen ska överleva har slöjdlinjen en enorm betydelse även om det kan finnas familjer där överföringen av traditioner och kunskap mellan generationerna fungerar. Skolan har en enormt viktig roll för hantverket, säger Nils-Johan Labba.

– Tidigare var man tvungen att lära sig för att kunna göra de saker man behövde. Nu har många av bruksprodukterna också tappat sin funktion.

Nils-Johan Labba nämner att han som lärare har en maktroll som inte är helt bekväm med – hans undervisning skulle, säger han, på sikt kunna innebära att det syns på hantverket att han har varit lärare. Eleverna har också ett ansvar att vara pålästa och göra efterforskningar på traditionerna i området som de kommer ifrån.

– Man går två år på skolan, på den tiden hinner man lära sig grunderna och inte att utveckla hantverket. Det skolan lär ut är de traditionella kunskaperna, berättar han.

Sara Hermansson, från Kultsjödalen i Vilhelmina, började på slöjdlinjen för att knyta an till de slöjdtraditioner hon saknat under uppväxten efter att ha hört kompisar som berättat om utbildningen.

– Vi har fått göra allt, från att ta bällingar och bereda skinn, avhåra och barka. Vi har fått lära oss att göra mönster, skrädda ut och sy koltar med alla tillbehör, berättar hon. Hennes eget projektarbete är en boengeskuvmie, ett barmkläde med tennbroderi som hör till den sydsamiska kolten. Hon kommer att ställa ut en komplett dräkt. Allt har hon gjort till sin pappa.

– Vi har ingen kolttradition i familjen, inte sedan femtiotalet ungefär. Kolten är en stark identitetsmarkör och det här blir min pappas första. Det känns väldigt speciellt, säger Sara Hermansson.

 Bild: Sara Hermanssons examinerande projektarbete är ett barmkläde. Men hon ställer också ut en kolt hon sytt till sin pappa. Foto: Maria Broberg.

 

Elevutställningen på Samernas utbildningscentrum har vernissage onsdagen den 31/1 klockan 18.30. 


Publicerad: 2018-01-29 09:01. Ändrad: 2018-01-29 09:11.


Kommun & Samhälle20 februari 2018

Utökade möjligheter för stipendier

Sedan 2015 har Jokkmokks kommun utdelat stipendier inom Barn-och Utbildningsnämndens område. Stipendiet har tilldelats personer som antagits till och påbörjat utbildningar mot lärare, förskollärare och fritidspedagog. -Nu utökas stipendiet till att även gälla för utbildningar mot samtliga yrkesområden där kommunen ser rekryteringsbehov, säger Caroline Johansson, personalchef vid Jokkmokks kommun. Stipendierna är en del i strategin för att underlätta organisationens framtida kompetensförsörjning.

Taggar: #Kommun, #Utbildning
Kommun & Samhälle15 februari 2018

Konstnären Carola Grahn - från Jokkmokk till NewYork

I den myllrande kreativa mångmiljonstaden New York arbetar den jokkmokksfödda konstnären Carola Grahn för att förstå och synliggöra samiska frågor. På lite avstånd, omgiven av andra med urfolksbakgrund som också kämpar för sina rättigheter, klarnar hennes bild. – Här får jag hjälp att förstå min egen historia, säger Carola Grahn som har tilldelats flera stipendium, däribland Svenska Byggnadsarbetareförbundets kulturstipendium.

Taggar: #Kommun, #Kultur, #Samiskt, #Politik
Kommun & Samhälle14 februari 2018

Folktandvården i Jokkmokk tar initiativ till ett bättre arbetssätt

Långa köer och tandläkarbrist – det innebär att vården måste leta nya sätt att jobba. I Jokkmokk har medarbetarna på Folktandvården på eget initiativ utvecklat ett nytt arbetssätt som gjort att de förkortat köerna avsevärt. – Det är ett jätteroligt sätt att arbeta, och våra patienter säger att det känns som om de har vunnit på Lotto, säger Ann-Louise Räty, som är enhetschef för Folktandvården i Jokkmokk.

Taggar: #Kommun, #Vård och omsorg
Kommun & Samhälle25 januari 2018

”Made vid köksbordet in Jokkmokk” – Fia Kaddik om sin slöjdutställning på Sámi Duodji

Det var känslosamt att få Asa Kitok-stipendiet, framför allt för att det gick till rotslöjden, som Asa Kitok räddade för eftervärlden. Och nu är det snart utställning. Det är lite för stort att ta in, säger Fia Kaddik, som är 2017 års stipendiat och lägger den sista handen vid sin rotslöjdsutställning Sjáragärgge.

Taggar: #Företagsamhet, #Kultur, #Design & hantverk, #Samiskt, #Jokkmokks marknad
Visa fler nyheter