Nytt samiskt författar- och litteraturcentrum presenterades i Jokkmokk

Svenska Sápmi behöver fler skönlitterära författare. Därför har en ny nationell strategiplan för samisk litteratur tagits fram. Den presenterades i Jokkmokk som också kan bli platsen för ett framtida samiskt författar- och litteraturcentrum.

Det är Sveriges Författarförbund som tillsammans med arbetsgrupp från Bágu čálliid searvi, samisk skribent- och författarförening, tagit fram det tiopunktsprogram som under onsdagen presenterades på Bio Norden i Jokkmokk. Dessutom deltog representanter för svenska Sametinget och Samerådet som representerar samtliga fyra nationer inom Sápmi  Reformen bygger på en idé om ömsesidig kulturell vinst som är till gagn för både det samiska och det svenska samhället.

–Vi vill förbättra villkoren för samisk litteratur i Sverige och öka förståelsen för Sápmi som en kulturell och tvärnationell region. Utan relation till den samiska kulturen och litteraturen blir en svensk självbild ofullständig, likväl som beskrivningen av den svenska litteraturen, menade Sveriges Författarförbunds ordförande Gunnar Ardelius, på plats i Jokkmokk.

Det samiska författarskapet konstaterades befinna sig i en nedåtgående spiral sedan 1990-talet. Skönlitterärt skrivs det i dag sammantaget 0.2 böcker per år på samiska. Det vill säga en hel bok per vart femte år. Ett faktum som nu ska förändras. För att få detta till stånd krävs det dock samverkan på flera plan. Författarförbundets tiopunktsprogram innehåller samverkansinitiativ med Kulturrådet, kommuner, förlag, distributörer, översättare och andra samiska instanser och verksamheter. Den samiska förlagsverksamheten bör stärkas för att öka det kulturella självbestämmandet, den samiska litteraturen ska prioriteras. Det ska även inrättas ett författar- och litteraturcentrum i Sápmi och Samernas Författarskola ska etableras och erhålla långsiktig finansiering.

Samernas Författarskola har under två år med stor framgång drivits som ett projekt vid Samernas Utbildningscenter i Jokkmokk med Nils Henrik Sikku som drivande kraft. Här har ett antal nya samiska författare utbildats. Sikku menar att Författarförbundets program pekar och uttalar vikten av en fast infrastruktur med fysiska mötesplatser och utbildning för det samiska författarskapet. Grunden är lagd i Jokkmokk och samtal med Samernas Utbildningscenter i frågan är redan initierade .

–Vi har erfarenheter om vilka möjligheter och utmaningar som finns, en omfattande utvärdering är gjord. Vi har kontakter med Norge, som ligger steget före oss, för erfarenhetsutbyte. Det finns en uppsjö av böcker som är skrivna om samer men det är inte lätt att hitta skönlitteratur som är skrivna av samer. Vi vet vad som krävs för att få de många byggstenarna på plats. Det är i grunden ganska enkelt; utan författare, inga böcker och vi har för få författare, konstaterade han.

Politiken ser också ett stort värde i att etablera Samernas Författarskola och att Jokkmokk identifieras som ett samiskt språk- och litteraturcentrum. Kommunalrådet Robert Bernhardsson deltog under presentationen och bjöd i samband med detta in till samtal med berörda om ett förverkligande av tiopunktsprogrammet.

–Jokkmokk kan erbjuda den struktur som det samiska författarskapet behöver och efterfrågar för sin fortsatta utveckling, fastslog Bernhardsson.

Ájtte Fjäll och Samemuseums styrelseordförande Jan Olov Westerberg är också beredd att stödja ett framtida partnerskap.

- Ájtte har ett omfattande referensbibliotek och ett stort arkiv som samiska författare, redan etablerade och blivande, kan ha mycket stor nytta och glädje av. Initiativet skulle bli ett välkommet tillskott i den kompetensnod som vi tillsammans utgör i Sápmi.

På bild:  Håkan Johnson, ordförande Sametinget, Anne Waulab ordförande Bágu čálliid searvi, Nils-Henrik Sikku och Lars-Miguel Utsi, kulturchef på Samerådet.

 


Publicerad: 2016-11-18 08:50. Ändrad: 2016-11-18 08:55.


Kommun & Samhälle19 april 2017

Folkkära Hövenstipendiet till initiativrika Jokkmokkspodden

Hövenstipendiet 2017 gick till Jokkmokkspodden – en hyllning till livsstilen och alla coola människor som lever i glesbygden. "Hövenstipendiet har något av historiens vingslag över sig här i Jokkmokk. Det känns speciellt att få det, vi blev jätteglada", säger Victoria Harnesk, som tillsammans med Magdalena Forsman har skapat Jokkmokkspodden. "Stipendiet på 10 000 kronor förverkligar en programidé kopplat till det berömda Nordenskiöldsloppet."

Kommun & Samhälle12 april 2017

Jokkmokk först ut i Norrbotten med initiativet Kulturkompis

'Make Friends Through Culture'/’Kulturkompis’ är studieförbundet Bildas idé där asylsökande, nyanlända och etablerade svenskar möts genom att gå på kostnadsfria kulturaktiviteter tillsammans. - ’Kulturkompis i Jokkmokk’ har möjliggjorts genom det nya regionala samarbetet mellan Bilda och Riksteatern Norrbotten som tillsammans med de lokala arrangörerna Jokkmokks Riksteaterförening, Folkets Hus och Jokkmokks kommun står för initiativets lokala kulturaktiviteter, säger Anna-Karin Aira, kultursekreterare på Jokkmokks kommun.

Kommun & Samhälle24 mars 2017

Många intresserade besökte arbetsmarknadsmässan!

Den 20 februari anordnades det arbetsmarknadsmässa på Folkets Hus i Jokkmokk med ett stort antal inbjudna företag, organisationer och föreningar. Mässan besöktes av ett par hundra ungdomar och andra intresserade och intrycket hos besökarna var överlag positivt.

Kommun & Samhälle17 mars 2017

Ny Yh-utbildning i samiskt mathantverk

Samernas utbildningscenter i Jokkmokk har blivit beviljade en ettårig eftergymnasial Yh-utbildning i Samiskt mathantverk. Utbildningen startar höstterminen 2017 och har tio platser och är beviljad för två studieår. Utbildningen bygger på restaurang- och livsmedelsprogrammet men är mer praktisk. En stor del av utbildningen kommer att ske i formen lärande i arbete (LIA) och utbildningen är öppen för behöriga sökanden från hela Sverige.

Visa fler nyheter