Ny Yh-utbildning i samiskt mathantverk

Samernas utbildningscenter i Jokkmokk har blivit beviljade en ettårig eftergymnasial Yh-utbildning i Samiskt mathantverk. Utbildningen startar höstterminen 2017 och har tio platser och är beviljad för två studieår. Utbildningen bygger på restaurang- och livsmedelsprogrammet men är mer praktisk. En stor del av utbildningen kommer att ske i formen lärande i arbete (LIA) och utbildningen är öppen för behöriga sökanden från hela Sverige.

Matintresset i Sverige är större än någonsin och det finns en stark trend i att nyupptäcka traditionella lokala mattraditioner. I Skandinavien i allmänhet och i norra Sverige och Sápmi i synnerhet har vi fantastiska råvaror och en spännande matkultur. Den samiska matkulturen har en självklar plats och är dessutom ett utmärkt uttryck för slow food-rörelsens devis – gott, rent och rättvist.

– Den samiska matkulturen har alla möjligheter att sätta ett ordentligt avtryck på den gastronomiska kartan. Matkulturen präglas av årstidsväxlingarna och vad som stått att hitta lokalt. Råvarorna är absolut förstklassiga med ren, älg, fjällfisk, fågel, bär och vildväxande örter och förädlingen utgår från traditionell kunskap som präglas av ett hållbarhets- och helhetsperspektiv där så mycket som möjligt tas tillvara, berättar Roland Harnesk som är utbildningskonsulent vid Samernas utbildningscenter.

En utbildning i samisk matkultur bidrar dessutom till att hålla matkulturen och de nedärvda kunskaperna levande – att inte låta gamla traditioner försvinna och dö ut.

– Vi har sett att delar av vår matkultur är på väg att försvinna. Det är viktigt att traditionerna förvaltas och förädlas. De utgör en länk mellan historien och nutiden, mellan människorna och naturen. Då allt fler bejakar en hållbar livsstil och lokalt producerat mathantverk, ligger den samiska matkulturen dessutom helt rätt i tiden, berättar Britt-Inger Tuorda, rektor vid Samernas utbildningscenter.

I ett större besöksnäringsperspektiv är en trend att lokal matkultur blir en allt viktigare del av en resa; mat betraktas numera som en viktig kulturupplevelse. Fäviken Magasinet utanför Järpen i Jämtland som med sina två stjärnor i den anrika Guide Michelin blivit en gastronomisk attraktion av globalt mått lockar foodies från hela världen, en framgång som förutom högklassig gastronomi har en del av framgången att hämta i hur de lyckats tolka lokala mattraditioner i modern gastronomi.

I en tid då många små lantbrukare och livsmedelsföretag fått ge vika för stordrift och prispress kan ett ökat fokus på den kulinariska upplevelsens betydelse för besöksnäringen dessutom agera som en drivkraft i att platsens lokala råvaror förädlas på plats.

Utbildningen kommer lägga stor vikt på kunskaper i samisk kultur och i det samiska språket, något som är viktigt för att studenterna ska kunna förstå den samiska matkulturen i en större kontext

En stor del av utbildningen kommer bedrivas som lärande i arbete. Studenterna kommer vara ute mycket och praktisera och på det sättet också sprida kunskap om samisk matkultur, men också skapa direkt kontakter med näringslivet.

– När de går ut härifrån är tanken att de ska kunna arbeta med den samiska matkulturen på olika sätt. Det kan vara genom att vara anställda på restaurang eller inom råvaruförädling, men också som entreprenörer inom besöksnäring eller som matkreatörer som gör gästspel för att visa det samiska mathantverket, berättar Roland Harnesk.

Samernas utbildningscenter har i över 70 år bedrivit utbildning. Skolan startade i Sorsele under brinnande världskrig men flyttade till Jokkmokk så snart de nya lokalerna var färdigbyggda. Skolan har haft en väldigt stor betydelse för Jokkmokks kommun och att de nu blivit beviljade denna utbildning betyder mycket för Jokkmokk.

– Samernas utbildningscenter är en institution som har och har haft en mycket stor betydelse för vår kommun. Att de ytterligare kan bredda utbildningsutbudet med denna utbildning är fantastiskt roligt och stärker Jokkmokks entreprenörsprofil ytterligare, säger kommunalrådet i Jokkmokks kommun Robert Bernhardsson

Läs mer hos >> Samernas utbildningscenter

Fakta

Utbildningen i Samiska mathantverk startar hösten 2017. Utbildningen har 10 platser och är förlagd över 40 veckor (200p), varav 16 veckor bedrivs på distans. En stor del av utbildningen sker i formen Lärande i arbete (LIA). Utbildningen är beviljad för två läsår.

Samernas utbildningscenter i Jokkmokk har i över 70 år bedrivit utbildning. Skolan startade i Sorsele men flyttade till Jokkmokk 1945 när de nybyggda lokalerna i Jokkmokk stod klara för inflyttning. Skolan har genom åren haft en mycket stor betydelse för den samiska kulturen. Bland organisationer som sett sitt ljus vid skolan kan nämnas Samernas riksförbund, Same Ätnam, Samerådet och Samernas riksförbund. Samernas hade dessutom en viktig funktion vid bildandet av det museum som senare kom att utvecklas till Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum.

Bildtext

Roland Harnesk utbildningskonsulent och Britt-Inger Tuorda rektor vid Samernas utbildningscenter. Text och Foto David Björkén


Publicerad: 2017-03-17 08:36. Ändrad: 2017-03-17 08:41.


Kommun & Samhälle22 maj 2017

Anna Wedin, ny ekonomichef på Jokkmokks kommun

Jokkmokks nya ekonomichef är Anna Wedin som närmast kommer från en tjänst som verksamhetsekonom inom Östersunds kommun. Anna har mellan åren 2005-2012 arbetat som ekonom på Jokkmokks kommun och 2012-2014 inom de kommunägda bolagen Jokkmokkshus och Jokkmokks Värmeverk. "Anna har precis rätt utbildning för jobbet och hennes tidigare och nyvunna erfarenheter från en större kommuns ekonomiverksamhet gör henne synnerligen lämpad för denna nya utmaning", menar kommunchefen Annika Almqvist som under rekryteringsperioden även innehaft uppdraget som ekonomichef.

Kommun & Samhälle11 maj 2017

Jokkmokk 3:e bästa plats att bo på

I tidningen Fokus stora kommunranking ”Här är det bäst att bo” placerar sig Jokkmokk på en 3:e plats i kategorin glesbygdskommun. En placering bättre än fjolårets 4:e plats. Kiruna tar hem förstaplatsen och tvåa är Åre kommun. –Det känns både kul och viktigt att livskvaliteten i Jokkmokk uppmärksammas nationellt. Brist på bostäder och förskoleplatser tillsammans med ett växande invånarantal är en tydlig indikation på att Jokkmokk uppfattas som en bra plats att bo, leva och verka på, säger Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson.

Kommun & Samhälle11 maj 2017

Jokkmokk klättrar till en 16:e plats i Årets superkommun

Jokkmokk klättrar tio placeringar till en 16:e plats i tidningen Dagens Samhälles ranking ”Årets Superkommun” i gruppen landsbygdskommun där sammanlagt 130 kommuner ingår. Rankingen omfattar totalt tre olika kommungrupper: landsbygd, storstad samt täta kommuner. Luleå hamnar i topp (2:a) i gruppen täta kommuner och Arjeplog och Övertorneå är näst efter Jokkmokk rankade 26:a respektive 29:a bland landsbygdskommunerna.

Kommun & Samhälle09 maj 2017

Erik Fagerström, ny VD på Jokkmokks Värmeverk

Styrelsen för det kommunägda bolaget Jokkmokks Värmeverk AB har idag utsett Erik Fagerström till ny vd med tillträde 1 augusti 2017. Han efterträder därmed Claes Marcusson som slutar efter 38 år i verksamheten. -Värmeverket har en strategiskt viktig roll för Jokkmokks fortsatta utveckling och det nya uppdraget ger mig nya spännande utmaningar, säger Erik Fagerström.

Visa fler nyheter